Har du också fått dålig medieträning? Så möter du reportern på ett bättre sätt

Journalister tränar idag på att intervjua medietränade intervjupersoner. Gamla råd om hur man bäst hanterar en intervju kan därför behöva granskas. Tales mediespecialist Johan Bratt går igenom några dåliga exempel och tipsar om hur du kan agera i stället.

Låt mig först säga att…
Skämt åsido. Jag har ungefär tio års erfarenhet som nyhetsreporter och redaktör på några av Sveriges största nyhetsredaktioner. Däremot hade jag fram till för några år sedan aldrig jobbat med medieträningar. Idag har jag både agerat rådgivare i mediedrev och tränat ett hundratal personer i syfte att bättre kunna hantera en intervjusituation. Våra medieträningar innehåller stort utrymme för frågor och reflektioner och eftersom deltagarna i regel är högpresterande och snabbtänkta chefer och specialister brukar diskussionerna bli givande. Ofta identifierar vi tillsammans ett antal dåliga råd om hur man inte borde agera:

1. Att inte svara på frågan

En fördel när jag leder medieträningar är mina egna erfarenheter som journalist/reporter. Men många av landets medietränare har inte den erfarenheten. Därför bygger många medieträningar helt på teoretiska grunder eller utifrån (för det mesta) negativa möten med journalister. Då är det lätt att måla upp en reporter med egen agenda som till varje pris ska besegras genom att inte ska svara på frågorna.
Det finns några uppenbara problem med detta förhållningssätt. Min främsta invändning är att det inte fungerar. Nyhetsreportrar blir idag själva tränade på att intervjua medietränade intervjupersoner och är det något en journalist är särskilt lyhörd för så är det huruvida intervjupersonen besvarar frågan. Gör intervjupersonen inte det så ställer reportern frågan en gång till i artigt ordalag. Får reportern fortfarande inte svar så höjs tonläget: ”Du svarar inte på min fråga. Det jag frågar efter är…”

Möjligen undantaget direktsändningar så har reportern full kontroll över sin berättelse. Därför är det svårt att bemöta reportern som din motståndare – förutsättningarna är varken rättvisa eller särskilt jämna. I regel är det bättre att försöka förstå reporterns drivkrafter och så långt som möjligt jobba med reportern istället för mot och försöka besvara frågan så länge den är relevant.

2. Bryggor medieträning

Bryggor är ett klassiskt moment inom medieträning och handlar förenklat om tekniken att hantera kritiska, jobbiga eller ointressanta frågor för att i stället brygga över till något som är mer i linje med vad intervjupersonen vill prata om eller åtminstone känns som lite fast mark under fötterna i en pressad situation.

En del medietränare lär ut inövade formuleringar som inte alltid fungerar så bra i praktiken:

”Låt mig först säga att…”
En mening som är mer av en prolog än en brygga då den inte alls besvarar reporterns fråga utan påbörjar ett svar på en fråga som reportern inte ställt. Här finns stor risk att reportern omedelbart registrerar ”bryggan” och helt ignorerar – i praktiken redigerar bort – inledningen och bara tar med den efterföljande delen där du som intervjuperson förhoppningsvis börjar svara på den fråga som ställdes.

En bra brygga innebär att man först men kortfattat svarar på frågan och därefter bryggar över till det man helst vill prata om.

”Men man ska komma ihåg att..”
En populär mening men ofta så onaturlig i sammanhanget att reportern omedelbart registrerar att intervjupersonen nu ägnar sig åt brygg-teknik. Det gör reportern mer vaksam och därmed ännu lite jobbigare att bemöta.  Ingen reporter vill känna sig manipulerad.

En bra brygga är enklare än så. Ett enkelt ”men” eller ”men samtidigt…”

Vi tar två generiska exempel:

Q: Vad säger du till dem som kallar projektet ett misslyckande?

– Vi har absolut haft stora utmaningar men framför allt har de senaste dagarna visat vilken oerhörd styrka…osv

Q: Varför har det blivit så kraftiga förseningar?

– Vi har precis som många andra påverkats av störningar i globala försörjningskedjor som gjort att leveranser har dröjt men samtidigt ser vi nu stora förstärkningar när det gäller flera områden…osv

3. Inga kommentarer

Här är det i ärlighetens namn inte medietränare och PR-konsulter som är de skyldiga utan snarare hur medier och makthavare skildras i serier och filmer. Det finns absolut frågor som man inte bör svara på men att säga ”Inga kommentarer” eller ”No comments” är inte rätt sätt:

• Du riskerar att associeras till förlagorna i filmer och serier som ofta hade något att dölja
• Du framstår som arrogant genom att inte förklara varför du inte vill svara på frågan (glöm aldrig bort att det är publiken bakom reportern som du egentligen talar till)
• Formuleringen är därför så laddad med associationerna ovan att en reporter därför kan ta med svaret i sin rapportering för att visa hur du som intervjuperson duckar relevanta frågor och därmed har något att dölja.

En del frågor ska du som sagt inte besvara. Det gäller till exempel när du inte har någon information och behöver återkomma eller om frågan är hypotetisk eller spekulativ.

Förklara detta för reportern och beskriv varför du inte vill eller kan besvara frågan. Det är det bästa sättet att lyckas. Då framstår du som respektfull, transparent och omdömesgill och – tyvärr, utifrån hur medielogiken fungerar – också som ointressant varför frågan du undvek sannolikt inte heller kommer att finnas med när nyheten väl publiceras.

Behöver du, din vd, talespersoner eller kommunikationsavdelning en uppdatering kring medielogik och praktisk träning? Läs mer om hur vi arbetar med medieträning eller skicka ett mejl till johan.bratt@talecontent.se