Dokumentärsuccén bakom kulisserna – från idé till verklighet

Pretending I’m a Superman – The Tony Hawk Video Game Story kom att bli en av 2020:s mest visade dokumentärer i USA. Men det var nära att idén aldrig blev verklighet. Tales Ludvig Gür tar oss med bakom kulisserna till det som – till sist – blev hans regidebut.

Så långt bak jag kan minnas har skateboardåkande varit en stor del av mitt liv. Även när jag till slut la brädan i källaren levde konstformen kvar i mig. År 2016 skulle sporten inte endast komma tillbaka i min vardag, det skulle bli mitt jobb de kommande tre åren. Genom omständigheter jag fortfarande inte kan begripa fick jag äran att träffa Tony Hawk under min första vistelse till USA. Vid denna tidpunkt var jag en 18-årig aspirerande filmskapare.

Första mötet med Tony Hawk, juli 2016

Tillsammans med en annan producent bestämde vi oss för att fråga om Tony Hawk ville göra en dokumentär med oss, centrerad kring hur han och hans TV-spel förändrat skate-industrin för alltid. Till vår förvåning sa han ja, förmodligen då han inte förstod att jag inte hade någon erfarenhet vid denna tid. Här började vår resa.

Starten: Idé och Finansiering

Även om dokumentärfilm ska spegla verkligheten behöver man alltid ett treatment, man måste i förhand veta vilka man ska intervjua, vart resurserna ska gå och vad för riktning dokumentären ska ta. Sedan är det dags att ta sig igenom det största hindret för alla filmer, finansiering. Trots att Tony Hawk gick med på att bli intervjuad för filmen var det inte enkelt att hitta investerare.

De fåtal som var intresserade av att producera filmen ville hellre ta projektet i egna händer. En debutantregissör vill ingen satsa pengar på. Men filmens producent, Ralph D’Amato ansåg det oerhört viktigt att jag skulle få regissera filmen, så vi fortsatte. Hur skulle vi däremot bevisa att vi faktiskt visste vad vi höll på med, och få finansiering?

Svaret: Crowdfunding (trodde vi).

Misslyckad Crowdfunding eller börja med en trailer

I november 2016 spelar vi in en trailer för dokumentären. I trailern intervjuas bland annat Tony Hawk. Denna trailer skulle leda till en crowdfundingsida, där man kunde donera pengar för att göra verklighet av filmen. Vid denna tid var crowdfunding en stor trend och allt såg fantastiskt ut. Trailern kom ut i mars 2017, Tony Hawk tweetade och alla möjliga tidningar skrev om projektet, till och med Rolling Stone ringde upp och intervjuade oss. Allt såg perfekt ut. Tills vi mötte verkligheten.

Trailer-inspelning, november 2016

Genom halvdan kommunikation på crowdfundingsidan förstod inte folk varför vi behövde pengarna. “Tony Hawk har ju ett net worth på 150 miljoner dollar, varför kan ni inte bara be han finansiera filmen?” – var en fråga jag fick höra dagligen. Efter två veckor hade vi endast nått 15% av vårt mål, och hoppet om att göra filmen försvann. Vi bestämde oss för att behålla pengarna från donationerna vi fick (ungefär $17 500) och se vad vi kunde göra.

Nya investerare kliver in

Under våren 2017 försökte vi hitta olika tillvägagångssätt för att kunna fortsätta med filmen. Det vi inte insåg var att publiciteten filmens trailer fick skulle vara till enorm hjälp. Flertal producenter och människor i skate-världen skrev till oss och undrade om de kunde hjälpa oss / bli inblandade på något sätt. En av dessa människor introducerade oss till The Berrics, en av skate-världens största nyhetssidor som gick med på att sponsra filmen med bland annat teknik.

Med The Berrics inblandad fick projektet en “seriös-stämpel”, och även andra investerare blev intresserade. Plötsligt hade vi en minimal budget, som var tillräcklig för att göra filmen på en mindre omfattande nivå.

Inspelning

November 2017 drog inspelningen i gång på riktigt. Under flera veckor spelade vi in flertal intervjuer per dag, samt annat material. Med mycket material i bagaget var det sedan dags att försöka klippa ihop någonting. Vid detta stadie var pengarna nästan slut, därav behövde jag klippa filmen själv. Vi lyckades få ihop en film på cirka 100-minuter, som vi visade för test-publik världen över.

Intervju med Steve Caballero, november 2017

Med denna första version av filmen gick vi tillbaka till några av våra investerare för att be om feedback. De var imponerade, men tyckte att det fattades intervjuer för att göra filmen komplett. De gick med på att investera ännu mer i filmen, samt finansiera en komplett post-produktion nu när de såg potentialen i produkten.

Post-Produktion

Sommaren 2018 fortsatte inspelningen – nu var det dags för allt fler intervjuer samt kompletteringar med tidigare personer som intervjuats. Det var fartfyllt och intensivt, och i slutet av denna inspelning kände vi att vi hade allt som krävdes. Med komplett post-produktionsstöd hade vi råd med att anlita en ytterligare klippare som finputsade det jag hade klippt, samt colorist, ljudläggare mm.

Filmen färg-korrigeras av Sebastian Guest, januari 2019

Hösten 2018 klippte vi klart filmen, och i början av 2019 mixades den samt färg korrigerades. Nu var det dags att leta efter distribution och få in filmen på festivaler. Innan dess ville vi dock visa filmen för Tony Hawk och få hans samtycke. Tony tyckte mycket om filmen – förutom slutet. Det kändes inte som att de sista tio minuterna var sammanhängande med resten av filmen, ett problem vi var väl medvetna om. 

Copyright

Med Tonys stöd spelade vi in några kompletterande intervjuer till filmen. Sedan klippte vi om de sista tiominuterna innan den gick in i en sista omgång av färgkorrigering samt ljudmix. Sommaren 2019, tre år efter vi först pitchade filmen till Tony Hawk, var den klar. Nu återstod endast den legala aspekten. Filmen använde sig nämligen av massvis av arkivmaterial, musik och annat material vi inte hade rättigheterna till. Vi trodde det skulle vara busenkelt att köpa loss detta, men verkligheten var en annan.

Då filmens produktion ägde rum i USA kunde vi använda oss av “fair-use”-lagen för många klipp. Däremot behövde vi dels anlita advokater som faktiskt kunde granska detta dels legalt bedöma om det hela var fair-use eller ej. Sedan behövde vi även licensiera musiken i filmen, som inte föll under fair-use lagen. Många av banden som har musik i filmen, till exempel Bad Religion, Primus och Millencolin (som även var intervjuade för filmen) hade gått med på att låta oss använda deras låtar för en billigare summa. Nu kunde vi äntligen släppa filmen på riktigt!

Premiär!

Flera filmfestivaler hade visat intresse för att visa filmen, men vi landade till slut på Mammoth Film Festival. Det är en prestigefylld festival som dessutom organiserade en stor premiär av filmen. Under 2020 års upplaga var Pretending I’m a Superman – The Tony Hawk Video Game Story en av huvudattraktionerna på festivalen, och tidningar över hela världen som CBS, Forbes, Aftonbladet m.fl. skrev om detta event. Premiären var framgångsrik, och både Rodney Mullen & Tony Hawk var på plats.

Q&A efter världspremiären, februari 2020

Från röda mattan på Mammoth Film Festival, febuari 2020

På filmfestivalen köptes filmen av några sales-agenter som sålde filmen till olika marknader världen över. Filmen släpptes 18 augusti, 2020 i USA, UK (på Sky TV), Australien samt Frankrike. Detta var två veckor innan släppet av ett nytt Tony Hawk’s Pro Skater spel, därav fick filmen oerhört mycket publicitet och blev en av de mest streamade filmerna i USA veckan den släpptes. Än idag släpps filmen i olika territorier världen över och sommaren 2021 släpptes den även i Sverige av Njuta Films.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev där vi bjuder på kunskap. Brevet kommer en gång i månaden och innehåller allt ifrån guider, beskrivande case, våra senaste blogginlägg, spaningar och praktiska tips på hur man lyckas med content marketing.

I och med att du börjar prenumerera på Tales nyhetsbrev godkänner du att vi får kontakta dig gällande nyheter och marknadsföring. Läs mer om hur vi hanterar dina personuppgifter i vår integritetspolicy.